Idag protesterar jag mot orättvisan i att min son och andras barn inte fått eller får rätt stöd i skolan för att tillgodogöra sig sin utbildning och känna sig som värdefulla delar av vårt samhälle. Idag protesterar jag mot att min son och andras barn inte fått eller får rätt stöd från vården, utan har fått vänta i ÅR på vård samtidigt som barnens hälsa går utför vilket inte sällan leder till ångest, depression och utanförskap – hos både barn och familj.
Idag protesterar jag mot att det här ska få fortsätta.MEN INTE EN PROTEST UTAN LÖSNINGSFÖRSLAG
Kunskap 
Omfördelning av resurser och 
Samverkan: Med kunskap kommer insikt och förståelse för en situation, hur den kan anpassas och vad man själv kan göra för att underlätta. OCH även vad man behöver hjälp med. Ett barn som faller ur systemet och skolan kostar samhället otroligt mycket mer än om man faktiskt sätter in insatser tidigt. “Ett år av utanförskap kostar samhället en halv miljon per person som drabbas. … En individ som inte är arbetsför kostar mellan tolv och femton miljoner under sin livstid enligt Nationalekonomen Ingvar Nilsson. Plus vård och rehab. Kostnaden att ta hand om unga som har begynnande problem är en bråkdel.” Så in med mer pengar tidigt i skolan/förskolan och spara pengar på vuxenvården och minska vuxenutanförskapet. Samverkan. Tyvärr finns det alltför många barn som faller ur systemet för att de vuxna (ex. vårdnadshavare och skola, soc m.fl.) hamnar i konflikt, vilket är så tragiskt. Sätt in en samverkansplan tidigt (på fungerande SIP-möten exempelvis) med en koordinator (så vårdnadshavare inte behöver ha den rollen). Dessutom behöver samhällsaktörerna (som skola, vård, soc, LSS. m.m.) ha en strategi för att bemöta vårdnadshavare som är i kris för att det bästa de har – deras barn – mår riktigt dåligt.Tack för mig. 
Anna Malcus
– För ökad förståelse och acceptans i samhället